32 ÆTHELIIÆDS TYPEE.
Typen G, som upptagit kristendomens betydelsefulla symboler, Guds
lam oeh den heliga dufvan, är äfven. mycket sällsynt. I Svenska Kongl.
Myntkabinettet förvaras: l:o ett heit mynt (vigt 1,7 5 Fr. gr.), prägladt
af Wulfnoth i Hamtune (Southampton) och 2:o ett fragment med en
myntmästares namn, som slutas . . . . IA frän samma stad; 3:0 ett mynt
prägladt af /Edelwig i Hereford; 4:0 ett af Eäldred i Malmsbury, och
5:o ett (vigt 1,82 Fr. gr.) af Alfwold i Stmthford (Stafford). — I K. F. W.
Erbsteins Numismatische Bruchstücke, 3:r Heft, tab. II, n. 23, är afteck-
nadt ett dylikt mynt, med inskrift pä Rev. AEDELWINE STANFORDA,
säledes prägladt i Stamford, men i texten oriktigt hänfördt tili Frankfurt
am Main, — I Kongl. Danska Myntkabinettet i Köpenhamn förvaras
ett mynt af denna typ, prägladt af Oswold i Nottingham. L_ Denna
typ har äfven blifvit Stergifven pä falskmyn't med oredig omskrift eller
strekar i stället för bokstäfver, sannolikt tillverkade i Danmark.
ÆTHEI.RÆD. A1)V. INSKIUFTER. 33
Adversens inskrifter pä K. Æthelræds mynt*).
I. Beguliera inskrifter.
a) 4 iEBELRiED REX A4 iEBELRiEB REX
e) 4 iEBiELRiED REX ' 1. A 44 iEBiELRED REX 2. AN
e) 4 iEBELRED REX 3. ANE
4 .¿EBELREB REX 4. ANEL
s ) 4 iEDELRED REX 5. ANELO
I 4 JEDELRED REX ■ < 6. ANELOR
14 EBiELRASD REX 7. ANELORY
k) 4 EBELRiED REX 8. ANELORYM
1) 4 EDELRED REX 9. ANELOX
m) 4* EDELRED REX 10. ANELOK
«) * EDELR^D REX 11. ANELO/
°) 4* EDELRED REX
P) * EDELRED REX.
II. Irregnliera inskrifter.
1. Konungens namn.
ii“ ÆDEERE Mi: ÆDLRÆD
2. ÆDEERED 8. ÆDLRED
3. ÆDELRE 9, ÆrRED
4. ÆDELRÆDRÆD 10. ÆDEDRED
5. ÆDELRD 11. ÆDEEERÆD
6. ÆDELRERD 12. ÆDEELRÆ
') Bland dessa 15 olika sätt för tecknandet af Konungens namn är vä.1
endast det under a anförda fullkomligt reguliert; men de öfriga formerna
kunna icke anses som irreguliera, utan äro blott mrieteter, tillkomna
genom det olika uttalet hos de olika folkstammar, som bebodde England.
Allmännast förekommer hufvudformen a och dernäst varieteterna
e, ff, l och o. Förkortningarne af sista stafvelsen i ordet Anglorum äro
vanliga i medeltidens skrift.