första âren af Æthelræds regering. Arbetet äv icke sallan värdslöst.
Vigten af enkla mynt varierar mellan 1,30 och 1,70 Pr. gr. Medium
af 50 vägda mynt: 1,50 Pr. gr. Typen B 1 förekommer ofta i Svenska
jordfynd och är allmännare än de bäda andra B-typerna.
Variationerna äro sällsynta.
Typen B 2 bildar genom Adversen en öfvergäng till Typen C.
Æthelræd är den forste Anglòsachsiske Konung, som upptagit spiran
pä sina mynt. Arbetet är af battre beskaffenhet än pä mynt af Typen
B 1. Vigten varierar mellan 1,20 och 1,50 Pr. gr. Medium af 50 vägda
mynt: 1,31 Pr. gr.
Typen B 3 skiljer sig väsentligt frân de bäda föregäende. Konun-
gens spira är utbytt mot en korsstaf. Händen pä Rev. har den ställ-
ning, som var bruklig vid utdelande af välsignelse eller afläggande af
ed, och som icke sällän äterfinnes pä reliqvarier, använda att förvara
armbenet af nägot helgon. Typen förekommer pä samtida Böhmiska
mynt, med omskrift kring handen: DEXTERA DEI. Mynten af denna
Typ äro väl arbetade och tyngre än mynten af de bäda andra B-typerna.
Inskriften pä Adv. är vanligen a. 11. Vigten varierar mellan 1,55 och
1,70 Pr. gr. Medium af 20 vägda mynt: 1,61 Pr. gr. Mynt af denna
typ äro jemförelsevis sällsynta.
Typen ü börjar först pâ Æthelræds mynt, sannolikt redan i början
af hans regering. Den har icke begagnats af de följande Engelska re-
genterne, mer än undantagsvis pä ett mynt af Konung Cnut. Deremot
har denna Typ upptagits pä samtida eller /öga yngre mynt, präglade
i Irland, Sverige, Norge och Danmark. Mynten äro vanligen omsorgs-
fullt arbetade. Vigten öfverensstämmer med mynten af B 3, varierande
mellan 1,50 och 1,70 Pr. gr. Medium af 50 vägda mynt: 1,59 Pr. gr.
Typen är en af de mest allmänna.
Varieteten a, ehuru lika tili form, är lätt igenkänlig, emedan mynten
äro mindre och lättare. Vigten varierar mellan 1,12 och 1,40 Pr.
gr. Medium af 7 vägda mynt: 1,31 Pr. gr. Men nâgon gäng träffas
mynt af denna finare form ovanligt tjocka och tunga, t. ex. af Godwine
i Ipswich, hvaraf ett vager 1,84, ett annat 3,35 Fr. gr. — Icke sällan
förekomma tvä punkter vid bokstäfverna i Reversens korsvinklar.
De öfriga varieteterna af Typ. C äro mycket sällsynta.
Typen D förekommer först pä .¿Ethelraeds mynt och har blifvit
mycket allmän. Den har äfven öfvergätt tili Irland och de nordiska
länderna. Vigten varierar mellan 1,50 och 1,80 Fr. gr. Medium af 50
vägda mynt: 1,64 Pr. gr.
Variationen a är högst sällsynt.
Typen E synes vara yngre än D. Bröstbildens krigiska drägt förekommer
här första gängen pä de Anglosachsiska mynten. Nägon gäng
slutas tvä af qvadratens hörn i kors i stället för 3 punkter. Typen har
intagits, ehuru högst sällsynt, pä Irländska och Danska mynt. Vigten
varierar mellan 1,3 0 och 1,50 Fr. gr. Medium af 50 vägda mynt: 1,3 7
Fr. gr. Typen är icke^ sällsynt, dock icke sä allmän som A, C och D.
Var. o päminner genom ordet CRVX i fränsidans korsvinklar om
typen C, men är i öfrigt af fullkomligt egendomlig form.
Typen F är egentligen en Dansk Typ. Mynten äro mindre och
lättare (1,11 Pr. gr.) än de Engelska. Man känner ännu icke andra
rEthelraeds mynt af dejma typ, än det med inskrift ä Rev.: OBBENEAR
0 LVD. Samma m'yntmästare har med samma reversstamp präglat mynt
för Harthacnut, utan tvifvel i Lund i Skäne. Jag har anledning tro att
äfven myntet med Konung ¿Ethelraeds namn blifvit prägladt i sistnämnda
stad, dels derför att typen öfverensstämmer med de Danska, dels och
framför allt derför att af detta HSthelraeds mynt anträffades är 1860 i
ett fynd vid Oija i Kellna socken i Skäne icke mindre än 47 exemplar,
alla med skarp prägel, hvilket antyder att de icke blifvit förda läng
väg *). Präglingsorten synes derför vara att söka hellre i det närbelägna
Lund i Skäne, än i det aflägsna London. Men dä H3thelrsed icke künde
läta prägla mynt i Skäne, fär man antaga att den i Lund bosatte mynt-
mästaren präglat dessa mynt som en kuriositet och velat antyda att
präglingsorten varit London.
Variationen a är nästan lika sällsynt som hufvudtypen. Det pä
planchen aftecknade myntet förekom är 1843 i ett fynd frän Findarfve
pä Gotland. E tt liknande mynt beskrifves i katalogen öfver Assessor
N. Keders Anglosachsiska myntsamling, pag. 32, n. 8, och är förmod-
ligen detsamma som finnes tecknadt n. 3 pä planchen tili hans afhand-
ling De argento runis etc. insignito, ehuru i adversens inskrift förekommer
en liten skilnad. Myntet i Stockholmska Sämlingen väger 1,0 8
Pr. gr. Om denna varietets präglingsort gäller utan tvifvel hvad som i
afseende pä hufvudtypen blifvit anfördt.
*) I samma fynd förekommo derjemte 125 Anglosachsiska mynt af Aithelrted
—Edward Confessor, 71 Danska af Cnut d. störe, Harthacnut och Magnus
den Gode, samt 70 heia och 54 halfva Tyska mynt.