Frân äldre tid finnas mânga ndedaljer, sora icke
varit präglade, utan endast gjutna. Dessa. hafva icke
kunnat uteslutas, äfven om de, sä som stundom är för-
hällandet, endast hafva inristade eller inslagna inskrif-
ter, sâ framt blott pâ ena eller bäda sidorna finnas upp-
höjda figurer. Släta metallplattor, som hafva bâde figurer
och skrift inristade (nagra sädana förekomma i
Berchs arbete) kunna deremot icke anses som medaljer
och hafva derför här endast som kuriösiteter blifvit i
noter omnämnda.
Nagra medaljer, som blifvit upptagna i min beskrif-
ning -öfver enskilda Svenska mäns och qvinnors minnes-
penningar, förekomma äfven här, da de med lika mycket
skäl kunna anses tillhöra fäderneslandets allmänna me-
daljserie. Det ma bero pä hvarje samlares smak och
plan att bestämma i hvilken af dessa bäda serier han
vill upplägga dem.
Stundom är svärt, om icke rent af omöjligt, att
säkert bestämma gränsen mellan hvad som bör kallas
m ed alj eller m ynt. Bâde i äldre och nyare tid har
man präglat h isto risk a m y n t, slagna i myntmetall och
tili normal myntvigt-, men med afseende pâ nägon viss
historisk person eller tilldragfelse, vanligen med andra
typer än de för det kurserande myntet bestämda. Dessas
upptagande i beskrifningen öfver ett lands minnespen-
ningar torde väl icke af nâgon anses oberättigadt. Men
i äldre tid, da fegenterne icke hade ordensdekorationer
att utdela, var det sed att tili främmande makters sän-
debud och jemväl andra personer, dem man företrädes-
vis ville utmärka eller belöna, utdela icke blott präglade
eller gjutna medaljer med regentens bild samt mi-
niaturporträtter, utan äfven kontanta penningar, stundom
tili högst betydliga belopp. För sädant ändamal använ-
des icke blott historiska mynt, utan äfven större guld eller
silfvermynt, icke sällan slagna med vanl'iga myntpräglar,
men till, varierande, stundom flerdubblad vigt, eller i
dyrbarare metall an den for prageln normala. - Sadana
p raktm y n t, kunna, om man sS, vill, upplaggas i en
myntsamling och som mynt beskrifvas, ehuru deras-vex-
lande vigt och metall mahanda aldrig varit i n&gon
myntordning bestamda och fastan de sparsamt torde
hafva fprekommit i den allmanna rorelsen. Men pa
grund af deras anvandande; till hedersbeldning eller
minnesgafvor, och da de fiesta tillkommit med anled-
ning af nagon marklig historisk tilldragelse, kunna de
afven med skal intagas i beskrifningen Ofver landets
minnespenningar. N§.gra bland dem aro till omfanget
stOrre an det storsta vanliga guld- eller silfvermyntet,
och kunna derfttr sa . mycket hellre upplaggas bland me-
daljerna, som det ar svart att i ett f5r vanliga mynt
inredt skap at dem finna lamplig plat§.
Forst i medlet af adertonde arhundradet inkom hos
oss bruket att fSr olika slag af fortjenster lata pragla
sarskilda b elO n in g sm ed aljer, bestamda att *utdelas
icke blott af regenter, utan afven af embetsverk samt
offentliga eller enskilda samfund och fOreningar. Afven
dessa, ehuru de fiesta hafva foga annat an kulturhistoriskt
intresse, kornma att i arbetets fortsattning upptagas. '
Till undvikande af missforstand ma anmarkas, att i
beskrifningarne orden h&ger och v e n s te r hafva samma
betydelse som i heraldiska skrifter, och att saledes ho-
g er betecknar den sida af medaljen, som for askadarens
Oga ar till venster, och tvartom v e n ste r hvad som ses
till h5ger. Brostbildens hogra eller venstra sida (h. s.,
—v. s.) angifves sadan .den verkligen ses. — Da det
skulle varit alltfor kostsamt att lata gjuta sarskilda typer
i olika stilsorter f(5r alia i medaljernas inskrifter
fGrekommande sammanbundna bokstafver, har dylik sam-
manbindning blifvit betecknad genom en bage ( ^ ) of-
ver de i originalet forenade bokstafverna.