telveck öfver drägten hopfästade bröstet. genom ett smycke pä
F rän s. YTßAQVE. ORBIS. MIRACVLVM. E ttsk e p p
under fulla segel pä hafvet (staden Paris’ vapen); Drott-
ning Christina tili häst pä stranden, öfverst Frankrikes
tre liljor mellan punkter. I afskärn.: .W5T.
Diam. 9 lin. (6:e storl.). Hör tili den talrika Franska jetton-
senen öfver den kongliga familjen. Dylika jettoner, upptagande
ärets märkligaste händelser, plägade iöljande nyärsdag fram-
lemnas. Häraf kan förklaras ärtalet i fränsidans afskärning.
Christina besökte dessutom Frankrike äfven är 1657. De smick-
rande orden i fränsidans omskrift künde efter -beliag anses
gälla Drottning Christina och staden Paris eller den förra och
Drottning Anna. — Berch 137: 62*i*- K. Mk. i brons.
Svenska Legations-Predikanfcen i Paris Professor
Jonas Hambraeus prisar Brottningens höga egen-
skaper.
Svensken Hambrceus, den lärde Orientalisten, anstäld
som Predikant vid Svenska legationen i Paris, derjemte
antagen tili e. ord. Professor i Hebreiska och Arabiska
spräken vid universitetet i nämnda stad, der han deltagit
i utgifvandet af en Syrisk och Arabisk bibeltext, sökte och
fann utan tvifvel en beskyddarinna i sin fordna Drottning,
under hennes besök i Frankrikes hufvudstad. Mähända
hade han hennes förord att tacka för det Juris Doktors
diplom, som är 1656 a f Konung Ludvig för honom utfär-
dades. Han egde säledes god anledning att genom denna
minnespenning egna Drottningen sin hyllning.
87.
Ä ts. CHRISTINA. D: G: SYE. GOT. YAN. Q. REGINA.
Bröstbilden, h. s., lagerkransad, i fjällpansar och rnan-
telveck.
F r ä n s . MARTE, YEL ARTE POTENS, DOMINATVR PAL-
LADE MAIOR i 5 rad er. U n d er en lin ea: i. h a m b r js v s . *
Diam. 13 lin. (10:e stori.). Gjuten. Möjligtvis är ätsidan en
kopia af n. 67. — Jfr. Sst. n. 62. a. — RR. — Rikskab. i
München och Paris i silfver.
87. a.
. .o . A ts. Densamma som till n. 79'.
F r ä n s . MARTE VEL ARTE POTENS DOMINATVR PAL-
LADE MA TOR, i 5 ra d e r. U n d er en lin ea: J. h a m b r a e v s .
Diam. 13 lin. (10:e stori.). Ätsidan graverad af Arv. Karl-
sten. Kanske har denne konstnär graverat äfven fränsidans
stamp, för att skaifa exemplar àt samlare, som ej kunnat er-
hälla den ursprungliga minnespenningen. — R. — B-n, De
Geers saml. i silfver. K. Mk. afgjutning i tenn.
Drottningens beslut att bosätta sig i Rom. **
Pedan innan Drottningen nedlagt regeringen och lemnat
fäderneslandet, hade hon utan tvifvel fattat beslutet, att
ätminstone för nägon tid bosätta sig i Pom, der hon künde
vänta att hennes lärdomsrykte och framför allt hennes öf-
vergäng tili katolska läran skulle bereda henne utmärkelser
och ett välvilligt mottagande. Mähända hade hon señare
hellre valt sitt hem i Paris; men den kallsinnighet, hon
der rönte under sista besöket, och missnöjet öfver Konung
Ludvigs vägran att lyssna tili hennes räd och anspräk,
nödgade henne att föredraga Pom, ehuru hennes oroliga
lynne och öfverdrifna for dringar äfven der beredde henne
sädana obehag, att hon mer än en gäng önskade ätervända
till Sverige eller ätminstone söka sig en annan vistelseort.
med s*ä vIä l Kb.r öMstbyinltdkeanb . sofmör vinarsaksr ifetenr nkao piniag rai vesirlafdvee r paäf ddeenn nsal ämtai nynteasnp.enning,
** Sannolikt har Drottningen sjelf lâtit i Rom besörja präglingen eller gjut-
tnjienngae ns oamf dilel ufsitersattai obnlearn dti ldi eh efönlnjeasn dlee fvmeirnnneessbpeesnknriifnngianrgn,e ,h vmaärhs äfnödrafa it taafnsdiget haotnt hade uppdragit àt Isak Yossius, men som aldrig blef utförd. Stamparne, till
största delen af dessa mfnnespenningar inköptes af Konung Gustaf III, under
hans besök i Italien, och lemnades är 1785 tili Kongl. Myntet, der de ännu