bundet, hängande svärd. Pä marken träd och örter*
öfverst n p inom en strälande bäge. — I afskärnin-
gen: .h . w .
Kring kanten pä bäda sidor en fin ornamentsrand.
Diam. 15 lin. (13:e storl.). Slagen i Riga, der Henr. W ulf
var myntmästare. — Br. pag. 188; tab. V, n. 1. Berch 128:
2l|;,rf- K. Mk. (2 ex.) o. B-n i guld.
18.
oA
ts. Densamma som tili n. 2 .
F ra n s. INTER. CHRISTINAM. & CHRISTIANYM. Tvä
ymnighetshorn stälda i form af ett dubbelt C omkring
en upprättstäende, bevingad merkuriistaf. I afskärn.:
BROMSEBROj®. A. 1645.
Diam. 9 lin. (6:e storl.). Grav. för Arv. Karlstens 2:dra re-
gentlängd. St. i Banken. — Bercb 330: 28. — K. Mk. (2 ex.)
o. B-n i silfver.
Minnespenning med bild och tänkespräk som
pä riksdalersmyntet (1647).
Man känner ej af hvilken anledning denna minnespenning
blifvit präglad. Den kan icke anses "som praktmynt,
men har dock sannolikt varit använd som hedersgäfva ät
de utländingar och gunstlingar Drottningen samlade omkring
sig.
19.
Ä ts . CHRISTINA D. G. STJEC. GOTH. WAND. QUE DESIGN.
REGINA ET PRINC. HAERED. ßröstbilden nästan
framvänd, lagerkransad, med strälkrona pä nacken och
perlband, i prydlig drägt, mantelveck öfver axlarne; öf-
ver bröstet en kedja med en hängande perla, — allt
inom en glesbladig lagerkrans.
F rän s. (Ett blad) SALVATOR MUNDI SALVA NOS.
M DC XLVII * Frälsaren, med gloria, högra handen uppstrackt
att v&lsigna, p& den venstra b&rande verldsglo-
ben, st&r pa en sky inom en oval ram praktfullt orne-
rad med tva bevingade anglar, fruktklasar, snacksirater
m. m. Ofver ramen tre sma bugtade skOldar) den mel-
lersta, som inneh&ller vasavapnet, betackt med konglig
krona; i den till hOger Sveriges tre kronor, i den till
venster ett upprest, g&ende lejon. — Vid sidorna: D k ;
pa ramens nedra slutornament knapt markbart: s d.
Diam. 20 lin. (20:e storl.).1 Grav. af Seb. Dattler i Dresden
1647, men sannolikt praglad i Stockholm, der Daniel Kock vid
denna tid var myntmastare. Hans signatur (n k) forekommer
samma 5,r forsta g4ngen p4 Svenska mynten. A tt myntmastare
utsatte sin signatur afven p i medaljer var icke ovanligt. —
Berch 128: 22. — K. Mk. (2 ex.) o! B-n i silfver.
Westfaliska freden afslutad mellan Sverige,
Frankrike, Romerska Kejsaren och Tyska Fur-
starne i Osnabrück och Münster den 14 (24) Oc-
tober 1648, samt fredens exekution fulländad
i Nürnberg i Jnni 1650.
E fier flerariga underhandlingar, ä Sveriges sida ledda
af Adler Salvius och Johan Oxenstierna, afslöts den fr an
alla hall efterlängtade freden. Sveriges vinst a f detläng-
variga kriget blef Vor-Pommern med öarne Rügen, Usedom
och Wollin, Oderflodens utlopp samt i Hinter-Pommern
Stettin, Garte, Golnau och D am m; arfsrätt tili aterstoden
af Pommern, i händelse af Brandenburgska husets ut-
slocknande; Wismar med amten Poel och Neukloster;
ärkebiskopsstiftet Bremen med amtet Wilshausen och bi-
skopsstiftet Verden, samt tili Svenska härens aflöning 5
millioner riksdaler. För att bringa tili verkställighet hvadt
i freden blifvit öfverenskommet, sammanträdde de krigfö-
rande makternas fullmäktige, hvaribland Pfalsgrefven Carl
Gustaf ä Sveriges vägnar, i Nürnberg, der den s. k. exe-
kutionstraktaten afslutades i Juni 1650.