peisha striden. Ä andra sidan sparades ej bemödanden
att vinna hans biträde för att tillintetgöra Konung L udvigs
eröfringsplaner och tvinga Frankrike att äterlemna
hvad som redan pä andras omräde blifvit inkräktadt, samt
tillintetgöra denna Konungs afsigt att upprätta en s. k.
universal-monarki genom Spaniens förening med Frankrike.
113.
Ä ts. ARBITR10 SVECI: Franska riksgloben full af
remnor. Pä det omslutande bandet och det derifran
uppstigande korset: m o n a r . u n v e r s a l s g a l l—ic a . I afskärn.:
NVM PARS EST SALYA FVTV-RA?
F ran s. SPES AN IN ÜMBRATO. E tt upprest krönt
lejon häller i högra fassen ett upprätt, med lager om-
lindadt svärd, i den venstra en konglig krona. Frän
sidan framrusar en tupp med uppslagna vingar. Bak
om lejonet ett träd. I afskärn.: p a c is y n iv e r s a l is a r -
c h it e c t is l i p s ia e c o n g r e g a t is D. D. d . (dat dicat dedicat)
MAIO. 1707.
Diam. 141/, lin. (12:e storl.). Grav. i Gotha af Chr. Wer-
muth, som tillegnat fredsunderhandlarne denna penning. —
Berch 223: 95. — K. Mk., Leipzigs Univers. i tenn. B-n, De
Geers saml., Rikskab. i Berlin i silfver.
114.
Ä ts. Utan allmän omskrift. Sex smä medaljonger
innehällande bröstbilder, alla i peruk, med omskrifna
namn och titlar, satta, en i midten, de öfriga i en krets
omkring denna: 1) (öfverst): c a r o l v s . x i i r . s v k o l e , v. s. i
harnesk och mantelveck. — 2) f r i d . i . d . g . r e x . b o r v . , h. s.,
i harnesk och mantelveck. —- 3) f r i d . d . g . h a s . l . , v . s ., i harnesk och mantelveck. — 4) i o h . d . m a r l e b v r g . a . e . c . ö .y h. s., i harnesk. — 5) e v g e n iv s . p r . s a b . c . e . g . , v. s., i harnesk.
— 6) (i midten): io s e p h v s d . g . r o m . im p ., h. s., i harnesk
och mantelveck. Mellan de omgifvande medaljon-
gerna lejonhufvud med bladsirater.
F ran s. SÜME QUOD TUÜM EST, ET ABI IN PACE.
Konung Ludvig XIV i prydlig drägt, med stor hatt pä
hufvudet och värja vid sidan, star pä ett rutadt golf
utmed ett altare höljdt af ett täcke, pä hvilket ligger
ett hyende och pä detta en spira och en upprätt lilja.
Konungen häller venstra handen uppsträckt pekande
med den högra pä ett vid andra sidan stäende med e tt
rosigt täck& höljdt bord eller altare, pä hvilket ä e tt
hyende ligga kejserliga riks- eller kröningskronan och
en spira. Ur en sky framsträckas tvä händer, den ena
hällande Tyska riksskölden skyddande framför de sist-
nämnda regalierna, den andra pekande pä det först-
nämnda (Franska) altaret. — Pä kanten af golfvet: fih.
Diam. 16 lin. (14:e storl.). Grav. af Mart. Brunner i Nürnberg.
Tiden är icke angifven; men sannolikt utkom denna
minnespenning àr 1709, dâ Konung Ludvig, efter det mot Her-
tigen af Marlborough fôrloradé slaget vid Marlplaquet, nödgades
begära fred och vid underhandlingame i Haag erbjöd sig, bland
annat, att âterstalla alla eröfringar, som Fransmännen gjort efter
freden i Münster. Hertigen af Marlborough och Prins
Eugène af Savoyen hade i de ryktbara slagen vid Hochstedt
1704, vid Ramillies och Turin 1706 brutit Ludvigs makt. Landt-
grefven'Fredrik af Hessen (sedan Carl XII:s sväger) hade fort
befäl i Holländska G#neralstaternas armé. Upptagandet af Carl
XII:s bild i detta sällskap vitnar om Tyskarnes förhoppning
.att denne hjelte skulle förmäs sluta sig till Ludvigs tiender,
I alla händelser har ininnespenningen utkommit före är 1711,
dâ Kejsar Josef dog och Marlborough af Englands Drottning
sattes ur verksamhet. — RRR. — Hr Oldenburgs saml. i tenn.
Konung Carls aftäg med Svenska hären ur Sachsen
den 23 Augusti 1707.
Genom Konung Carls stränga krigstukt hade Svenskarne
vunnit Sachsiska befolkningens tillgifvenhet. Väl mäste
dryga gär der erläggas; men de'ssa ansagos obetydliga i
jemförelse med de uppoffringar af menniskor och penningar,
som Konung August för utförande af sina planer i
Polen hade kräft. B en 27 Aug. (7 Sept.) infann sig Carl
med endast nägra fä följeslagare i Bresden, för att taga
afsked af August och hans familj. Berefter fortsatte han
taget och ryckte öfver Schlesiens gräns in i Polen.