Religions reformationen grundlagd pä riksdagen
i Vesteräs 1527.
Beformationens grundläggare i Sverige, bröderne Olaus
och Laurentius Petri, smedsöner frän Örebro och Luthers
lärjungar, samt Laurentius Andrem, Archidiaconus i Streng-
nas, vunno snart Konungen p ä sin sida. Genom det riks-
dagsbeslut och den kyrkoordning (Vesteräs recess och or-
dmantia), som 1527 affattades i Vesteräs, blef katolska
presterskapets makt brüten och vägen öpnad för den re-
nade lärans allmänna antagande.
o A ts. Densamma som tili n. 2.
h o t Ft h - h S’l J S f / E^ VLA- ET-S Kn,stl mon oLgVraCmE- pEä n enuap psasmlagt eAn
altere P omega) pä andra blad et, ligger pä ett
ge%ntlamng',d9. St.i (B6:a£n kestno.r l-.). BGerrcavh. 3fö2r8 : A3r.v . K—ar lKst enMs k2 :dtr2a erxe V- o. ±}-n i silfver. v '
Praktmynt, utdeladt yid Konungens kröning i
Upsala domkyrka den 12 Januari 1528.
Kröningen skedde med stor prakt i Bädets och Bikets
btanders närvaro. Predikan hölls a f Biskopen i Streng-
nas Magnus Sommar och invigningsakten förrättades af
Biskopen i Skara Magnus Haraldsson. E fter aktens slut
blefvo tretton män a f adeln slagna tili Biddare. Vid äter-
täget frän kyrkan utkastades kröningspenningar af härol-
ddaegna r.Olaus Petri. Festligheterna fortforo unddr flera
ü
Ä ts. GOSTAYS. . D. . G. . SVECORVM. REX (en blad-
sirat). Konungen stäende, framvänd, i harnesk och mantel,
med krona pä hufvudet, svärdet och riksäplet i hän-
derna. Mellan fötterna en bugtad sköld innehällande
slägtvapnet, vasen.
F rä n s. MONET . . NOVA * . STOKOL . 1528 (ett
ornament). En krönt sköld, innehällande riksvapnet,
fyrdeladt med vasaskölden i midten, ligger pä ett stört,
likarmadt kors.
Diam. 13 lin. (10:e storl.). — Uppenbart är att denna penning,
som blifvit präglad bäde i guld och silfver af olika vigt,
icke varit ett mynt i vanlig mening, utan ett praktmynt, sädant
som i äldre tid icke sällan förfärdigades, att vid högtidsfester
eller andra tillfällen utdelas tili personer af olika värdighet
eller förtjenst. Sädana praktmynt künde vid denna tid, da man
föga kände skilnaden mellan medaljer och mynt, med samma
skäl som ett gängbart mynt kallas »moneta», sä mycket hellre
som. de vanligen präglades i myntmetall. Brenner uppgifver,
att Stockholms stad, som af Konungen fätt myntningsrätt, af
tacksamhet lätit prägla dessa penningar tili utdelning vid krö-
ningsfesten. Häraf förklaras hvarför denna stads namn före-
kommer i omskriften pä fränsidan. Nägot annat Konung Gustafs
mynt, passande tili utdelning vid en sädan fest, var vid denna
tid ännu icke prägladt*. A Br. pag. 59. Berch 45: 2. — R .—
K. Mk. en i guld (77/16 Dukater), en i silfver, vager 6 ort 10
korn (Rdr). B-n afgjutning i silfver. Prih. Bondes saml. i
guld med ett borradt häl i öfra kanten (93/g Duk.). De Geers
gsaemr l.3 io rsti lf5v ekro r(nR d(Vr)2. RGdrr.e).fve C. Snoilsky’s saml. i. silfver, vamynt,
| oVmi s3s erolrigtse nv ilgiat,d el ikrneadnadne äßr ik1s5f2ö3r ebsltiäfnvdita rie nS toSctkehno lSmta rper ädgelna dyt negtrte ss tsö. rrke.
sritkasnddaalreer,s mkyünntd;e muetnd eldnai ndge tdtae rvafa r vpidrä gIlraandst mkoenduann gGakursötnafi nägn nicuk ev ahra fRviak svföarreit-
il a-mp rpinh.g C. DJa. Bdeonnndeas pseanmnliinngg )ä, rt oyrtdteer sdte sssä lblseysnktr i(fnetint ge xfeömrtpjelnara i bsäilrf vaenrf öförarvs:aras
its . GYBERNATEo SWEDEN . R . * Riksföreständaren stäende, i
u narnesk, med ett upprätt svärd i hand, pä hufvudet en hatt med
Mellank tafo bttreärtntean: .G . Inom skriften en perlring och en omfattning& af smä bäg&ar.
^ F rä n s -M O N E N O Y A S T O C ^ H iB 2 3 * Pä ett stört kors en enkel
sfto rli .)\. m^Ueniglaelfläarn |d|e R3 drk. ronor och mellan dem: S. — Diam. 10*//2, lin. K( 7 X1L2