8.
À ts. ENHEDENS TANKE BAAREN I L0N -t- pà en upp-
höjd kantram. Der 3nom Konung Fredriks bröstbild,
h. s., och omskrifna valspràk: f o l k e t s k j ì e r l i g h e d m in
s t y r k e samt nedanför: f r e d e r i k v i i . — Under axelkanten
i fördjupning: s c h m a h l f e l d . Nedanför bilden: w .
CHKISTESÌ1N.
F rà n s . LTSTE DE TVENDE I KULD OGKJ0N t P&
en upphöjd kantram. Der inom Konung Carls bröstbild,
h . s., och omskrifna valspràk: l a n d s k a l l m e d l a g b y g g a s
samt nedanför: c a r l xv. — Under axelkanten i fördjupning:
FS.
Diam. 9 lin. (6:e stori.). Grav. af Georg Ludv. Fr. Schmahlfeld
i Köpenhamn och der präglad af Juveleraren V. Christesen.
— Omskriften pà denna minnespenning är svàr att förstä utan
särskild förklaring. Konung Christian Y:s Danska Lag har
(5: 2. 70) en fràn K Valdemar II:s Jutska Lag (1: 21) öfver-
gàngen stadga om oäkta barn, att fadern kan »lysa ett sàdant
barn i kion og kuld» (i Yaldemars Lag: »i kyn ok i kol»),
d. v. s. upptaga det som medlem af familjen, dà det likväl
endast fàr taga half lott mot äkta barn. Meningen blifver här
alltsà, att de bàda Konungarne pä detta sätt upptagit frillo-
barnet »Enhedstanken» (Skandinavismen). Men äfven med denna
förklaring blifver omskriften, lindrigast sagdt, besynnerlig. Den
är derjemte äfven i annat afseende nägot tvetydig; ty uttrycket
«den i löndom bur.na enhetstanken» kan möjligen tolkas som
en antydan, att man ansàg de bàda monarkerne hvar för sig
hemligt hysa hopp eller àtminstone önskan, att förena de tre
nordiska rikena under en spira, hvilket naturligtvis icke künde
ske utan att den konglige vännen och hans slägt blefve af-
lägsnad.. —- K. Mk. o. B-n i silfver. Hr Wedbergs, Hrr
Hjertbergs saml. i brons.
9.'
À ts . .-FOLKETS KJH3RLIGHED MIN STYRKE. Danska
Konungen Fredrik VII:s bröstbild, h. s., bar. Der under:
f r e d e r i k vii. — Under halskanten i fördjupning:
s c h m a h l f e l d . Nedanför bilden: w . c h k is t e s e n .
F r à n s . * LAND SKALL MED LAG BYGGAS * Konung
Carls bròstbild, h. s., bar. Der under: c a r l x v . —
Under halskanten i fordjupning: f s.
Diam. 7'/2 lin. (4'/2 storl.). Grav. och präglad af samma per-
soner som den föregäende, med uteslutande af omskriften, hvilket
synes antyda, att man blifvit uppmärksam pä dess olämp-
lighet. — K. Mk., B-n, Hr Oldenburgs, Hrr Hjertbergs saml.
i silfver.
Öppnandet af vestra jernvägs stambanan den 3
November 1862.
Arbetet pä statens jernvägar börjades pä vestra stambanan
(Stockholm—Göteborg) i Maj 1855 vid Göteborg och
är 1858 vid Stockholm. Bansträckan Göteborg—Jonsered
(1,4 mil) öppnades d. 1 Dec. 1856, och fortsatt'es tili Vär-
gärda (4 ,8 mil) 1857; — Falköping (4 ,5 mil) 1858; —
Töreboda (6,4 rn.il) 1859. Frän Stockholm öppnades ba-
nan lut Söderteige (3,4 mil) d. 1 Dec. 1860; — till Gne-
sta (2,7 mil) 1861. Den äterstäende delen, Gnesta—Töreboda
(19,6 mil), fulländades under är 1862. Arbetet ut-
fördes under ledning af Öfversten Friherre Nils Ericson. *
— Det högtidliga öppnandet af denna jernväg skedde med
ett festligt täg, som förde Konungen, Hertigarne af Oster-
götland och Dalarne, Statsräds-ledamöter, deputerade af
Riksständen m. fl. d. 3 Nov. 1862 frän Stockholm tili
Örebro,. som genom en särskild bana förenas med vestra
stambanan vid \Halsberg, och följande dagen tili Göteborg.
Mifinespenningen hade blifvit präglad att vid detta tillfälle
utdelas tili tjenstemän, som verksamt biträdt vid
arbetet.
10.
Ä ts. CARL XV SYERIGES NORRIGES GÖTHES OCH
YENDES KONUNG. * Bröstbilden, h. s., bar. Inom omskriften
en perlring. — Nedanför: lea ahlborn.
F r ä n s. FÖR VERKSAMT BITRÄDE VID STATENS JERN-
VÄGSBYGGNADER. Ett rykande lokomotiv pä en jern-
* Friherre Ericson nedlade vid 1862 ärs utgäng sin styrelsebefattning,
sedan underj 8 är jernvägar mil i längd blifvit byggda. Vid hans afgäng
lemnades honom af tjenstemännen vid statens jernvägar en tili hans
ära präglad minnespenning.